MURPHY: KARMA'S A BITCH, BITCHES
Okej, har kommer en resuppdatering. Dessa borjar ju bli nagorlunda beromda da vi verkligen alltid rakar ut for nagot som inte hor till vanligheterna.
Efter att ha slutit ogonen i cirkus en timme var det dags att stiga upp och lamna ett hostel for sista gangen i Australien. Forvanansvart pigga bar vi ner vara resvaskor till en tyst och ode reception dar vi, mitt i natten, ska vanta pa en shuttle bus som ska ta oss till Cairns flygplats. Eftersom att vi varit fattiga som kyrkrattor den sista manaden hade vi en standarddiet pa grot, tonfisk pa burk och en och annan banan och var sjalvfallet mycket utsvultna och nedstamda. Helt plotsligt ser jag den, som en skank fran ovan. En halvaten mud cake vilar lockande pa receptionens disk. Utan att tanka har jag galopperat fram, slitit bort namnlappen som sager "Murphy" och systerligt delat denna gudagava med Karin. Hade vi skedar? Nej. Hetsade vi i oss tartan sittandes pa trottoaren? Ja. Log vi ett varsitt chokladbrunt leende och vinkade med flottiga, geggiga fingrar till chaufforen nar han klockan 03.30 hamtade oss? Sjalvklart.
Fyllda med mud cake kommer vi fram till Cairns flygplats och dar borjar karman direkt drabba oss. Murphys vrede var inte nadig nar han forst gor vara biljetter ogiltiga sa att vi tvingas folja med incheckningskillen in pa ett kontor tre vaningar upp, dar vi far forklara oss samt skriva ut bekraftningsuppgifter och dylikt. Nar vi sedan fatt vara papper i ordning och ska passera Security hander det otankbara. Glada i hagen med vaskor som inte pep borjar vi traska darifran men det tar ett abrupt slut.
Las vegas security: Excuse me, miss. How old are you?
Akerman: 19 :))))))
Las vegas security: I need to check your bag for explosives.
Tydligen ser jag, i mina smablommiga shorts och rosa troja, ut som en person som smugglar bomber. Man tackar.
Att vart bagage sedan forsvinner i Bangkok, jag slar av hela min stortanagel sa blodet skvatter och inte en thailandsk sjal pratar eller forstar engelska far oss att tanka att vi aldrig skulle ha norpat Murphys mud cake. Forlat Murphy, jag menar det verkligen!
Efter att ha slutit ogonen i cirkus en timme var det dags att stiga upp och lamna ett hostel for sista gangen i Australien. Forvanansvart pigga bar vi ner vara resvaskor till en tyst och ode reception dar vi, mitt i natten, ska vanta pa en shuttle bus som ska ta oss till Cairns flygplats. Eftersom att vi varit fattiga som kyrkrattor den sista manaden hade vi en standarddiet pa grot, tonfisk pa burk och en och annan banan och var sjalvfallet mycket utsvultna och nedstamda. Helt plotsligt ser jag den, som en skank fran ovan. En halvaten mud cake vilar lockande pa receptionens disk. Utan att tanka har jag galopperat fram, slitit bort namnlappen som sager "Murphy" och systerligt delat denna gudagava med Karin. Hade vi skedar? Nej. Hetsade vi i oss tartan sittandes pa trottoaren? Ja. Log vi ett varsitt chokladbrunt leende och vinkade med flottiga, geggiga fingrar till chaufforen nar han klockan 03.30 hamtade oss? Sjalvklart.
Fyllda med mud cake kommer vi fram till Cairns flygplats och dar borjar karman direkt drabba oss. Murphys vrede var inte nadig nar han forst gor vara biljetter ogiltiga sa att vi tvingas folja med incheckningskillen in pa ett kontor tre vaningar upp, dar vi far forklara oss samt skriva ut bekraftningsuppgifter och dylikt. Nar vi sedan fatt vara papper i ordning och ska passera Security hander det otankbara. Glada i hagen med vaskor som inte pep borjar vi traska darifran men det tar ett abrupt slut.
Las vegas security: Excuse me, miss. How old are you?
Akerman: 19 :))))))
Las vegas security: I need to check your bag for explosives.
Tydligen ser jag, i mina smablommiga shorts och rosa troja, ut som en person som smugglar bomber. Man tackar.
Att vart bagage sedan forsvinner i Bangkok, jag slar av hela min stortanagel sa blodet skvatter och inte en thailandsk sjal pratar eller forstar engelska far oss att tanka att vi aldrig skulle ha norpat Murphys mud cake. Forlat Murphy, jag menar det verkligen!
Kommentarer
Trackback
